Intressanta kommentarer som fanns för såväl lördag som måndag. Som flertalet datoranvändande busschaufförer upptäckt så har man från Västtrafiks sida upphört (om man ens på allvar hade börjat) med en speciell internetadress för den körande personalen som gjorde det egentliga arbetet, dvs förflyttade människor från en punkt till en annan. Man får väl tolka detta lite hur man vill naturligtvis och en tolkning kan vara att det inte längre känns viktigt att hålla förarkåren uppdaterad i realtid (sidorna kom heller aldrig upp till den standarden).
Det skall bli intressant att jämföra intresset för CrewWebb när det projektet kommer igång. Blir det täta besök eller inte? Den som lever och har hälsan får se.
Att BL centralt har fått info om ändringarna i "Hajen" men inte ansett det nödvändigt att informera vidare är intressant för det betyder att det finns ytterligare filter mellan Västtrafiks information och den som skall ges till förarna. Så sent som igår har ingen sådan info synts till. Måste fråga DepåChefen om han sett någon sådan info. Han nämnde den i vart fall inte när jag talade med honom igår och jag påpekade ändå bristen på förhandsinfo om just den händelsen.
Veckobreven, dess utformning och innehåll är tydligen ett hetare ämne inne i Borås än ute på depåerna, där man mest rycker på axlarna. Där står knappt något om depåerna i alla fall och den trafik som inte utgörs av stadstrafik inne i Borås verkar inte riktigt vara på riktigt. Det finns aldrig reservbussar när något går sönder. Man får försöka köra med en trasig buss så länge den överhuvudtaget rullar sedan blir det bärgare. Har vi specialrabatt på bärgare?
Det går att använda orden på ett sätt som gör att man styr folks tankar. Något som reklammakarna utnyttjar. Man kan tycka att det är märkligt att samhällets kostnaden för kollektivtrafiken kallas för subventioner när samma samhälles kostnader för biltrafiken kallas investeringar. Det känns lite knepigt att kostnaderna för respektive transportgren beskrivs så olika? Man vill t ex göra gällande att en bussförare bara använder 65 procent av sin arbetstid till att köra passagerare, 13 procent av hans tid åtgår till att köra bussen tom. Hallå var tog övriga 22 procent vägen? Sedan är de olika Länstrafikbolagen inte nöjda med standardiserade bussar eftersom monopolföretag som Västtrafik arbetar med marknadsföringen och varumärkesbyggandet. Detta kostar pengar och drabbar givetvis kollektivtrafikpassagerarna. Länstarfikbolag har sina specialregler för hur just deras bussar får se ut. Eget utseende vad gäller lackeringen, egen stolklädsel och egna biljettmaskiner. Det ger kostnader på mellan 100 000 och 400 000 kronor per buss. Vem är förvånad över att biljettpriserna stiger. Är det verkligen viktigt för passagerarna att man har sin egen färg på bussarna? Har man frågat passagerarna om saken?
Under 2000-talet har olika myndigheter satsat 135 miljoner kronor på forskning kring kollektivtrafik. Under samma tid satsade staten en halv miljard kronor på bilindustrin. Talet om miljösatsningar känns rätt ihåligt. En civilingenjör fick pris för sin forskning om kollektivtrafik. Man hade studerat busstrafiken i en skånsk ort där kollektivtrafiken utvecklats bättre än i övriga Sverige. Där hade antalet resor ökat med 53%. Raka och tydliga körvägar, bättre framkomlighet, tätare turer, gratis för pensionärer och snyggare och bättre hållplatser och begripliga tidtabellerna var svaret. Alltså så som folk vill ha av en bra kollektivtrafik! Sedan kan man fundera på om detta kallas subventionering eller investering!
Enligt dagspressen är kollektivtrafiken för långsam och bussarna uteblir alltför ofta om dom nu inte bara är försenade och när dom väl kommer är dom trasiga och smutsiga. Ingen dålig ramsa. Det som aldrig kommer fram är att dom relativt sätt få som åker kollektivt är hyggligt nöjda med trafiken och resten sitter i bilköer halva dygnet. Hur har vi ändå hamnat här? En orsak är upphandlingsreglerna. Man köper alltså in trafik enligt principen att lägsta anbud vinner. Detta leder självklart till en stark prispress nedåt och entreprenören tvingar sig själv att skära i sina kostnader. Ett sätt att göra detta är att köpa billiga bussar, minska underhåll och städning och framför allt minska på personalen. Då får vi det bekanta fenomenet - orsak och verkan! För verkan blir inställda turer, trasiga och smutsiga fordon och försenade turer. Orsaken är kommersialiseringen av nåt som inte riktigt lämpar sig för den typen av verksamhet. Alltså borde anbudsförfarandet tas bort. Att massor av städer sedan inte är planerade för kollektivtrafik är ett annat intressant problem. Man kan ju bara drömma om att nya stadsdelar/förorter planeras så att kollektivtrafik finns med redan på ritbordet.
Som en motbild om långsam kollektivtrafik kunde man nu slå fast att sedan spårvagnsförarna slapp hantera pengar har man haft lättare för att hålla tiderna. Att man sedan lyckats separera spårvagnar och annan trafik på fler ställen gjorde inte heller ont. Men en fråga förblir obesvarad! Hur upplever föraren av spårvagnen förlusten av kundkontakter? Blev jobbet monotonare eller blev det bättre? Det är det få som intresserar sig för.
En fråga som jag haft anledning att fundera över ett bra tag är hur en fackförening egentligen resonerar? Man vill ha maximalt med medlemmar UTAN att leverera någon tjänst. Det måste vara den ultimata säljsituationen. Att sedan de representanter man släpper fram inte ens kan det grundläggande om fackliga frågor och som dessutom prioriterar sig själva först och åsidosätter fackliga avtal och lagar ger inte mig något solitt intryck. Jag gick personligen med i facket redan på 1960-talet och har fram till cirka år 2000 varit fackligt aktiv i olika positioner. Jag lämnade facket förra året och för min del handlade det inte om a-kassa eller fackavgifter utan endast om ointresse att betala för något som inte levererar. Sedan kan man undra över varför medlemsavgiften är i % av lönen? Alla föreningar jag är med i har ett fast krontal i medlemsavgift utom facket som tar ut en sorts löneskatt????
En annan aspekt på detta är att trots att jag då betalt medlemsavgifter i 35 år så var facket inte intresserat av att stötta och hjälpa till när det verkligen behövdes. Då var man mer inne på att stryka arbetsgivaren medhårs. LOs rättshjälp visade sig också vara en papperstiger. Det handlade om stor politisk hänsyn och i det sammanhanget är en enskild medlem inte värd ett skit. Tro mig jag slogs mot systemet i 5 år - mot mitt eget fack alltså....det är sinnessjukt.
Dansk domstol förbjuder nu internetkunder att komma åt vissa sidor på internet. En form av censur med andra ord. Självklart censurerar man med de allra bästa av avsikter, men det är likt förbannat censur. I det aktuella fallet handlar det om The Pirate Bay och i morgon handlar det om något annat som man med de bästa av avsikter vill hindra folk från att ta del av. Självklart kommer danskarna att komma åt The Pirate Bay i alla fall så grundbulten kvarstår? Skall en demokrati ägna sig åt censur? Fenomenet The Pirate Bay speglar dessutom något som makten har lite problem med att hantera eller rent av inte klarar av att hantera annat än med diktaturmetoder. För i botten ligger en attitydinställning. Samhället har misslyckats med att skapa rätt normer helt simpelt. Moral och etikbegreppen har förändrats eller försvunnit. Företagens eget agerande har väl inte heller rosat marknaden. Microsoft jobbar som galningar med justa och ojusta metoder för att få världsmonopol och så vidare, samtidigt som man förväntar sig att vanligt folk inte skall härma...hur dum får man bli?
Sedan har jag en väldigt personlig reaktion kring de människor som sökt en fristad undan förtryck i vårt land och som sedan med berått mod förtrycker sina egna familjemedlemmar och som avlivar dom som inte låter sig förtryckas. Skicka tillbaka det patrasket, dom är inte värdiga vårt lands skydd när dom själva är förtryckare. Det har inget med rasism att göra, enbart sunt förnuft. Dom får gärna argumentera om kultur och annat trams - men i så fall från det land dom flydde ifrån. Det var den kulturen som skapade det förtryck som flydde ifrån. Måste få lätta på trycket. Har aldrig varit en vän av mord och det är det som det handlar om.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar