Måndagen den 13 augusti 2007

Kommentarer

Vissa personer som läser bloggen - och som lämnar kommentarer - får mig att undra varför dom överhuvudtaget surfar in och läser? Min logik räcker inte till där, för dom verkar alltid druckit ättika till frukost - men det är ju deras ensak; mig rör det inte i ryggen. Jag funderade bara på hur en sådan person är funtad i huvudet? Undrar just om typen skulle passa som romanfigur?

Med de nya vintertjänsterna ligger en besparing gömd...man behöver nog aldrig betala mottagaravgift, eftersom man aldrig hinner titta på TV. Fiffigt Elin!

Det kom ett e-postmeddelande och jag måste ärligt undra hur avsändaren tänk? Meddelandet innehöll ett förslag till nya tjänster för de båda depåerna. För den ena depån fanns inte en enda delad tjänst medan den andra fick två (2) delade tjänster. Att vissa tjänster rent praktiskt inte ens gick att köra pga att samma fordon och förare skulle vara på två (2) platser samtidigt kan vi lämna därhän... Det jag blev fundersam över var hur man resonerade när man skickade iväg ett sådant förslag?????

Studerar man Svenska Naturskyddsföreningens Hemsidor som berör kollektivtrafik får man nått att fundera över.

Så mycket som en tredjedel av Sveriges vuxna befolkning har kollektivtrafik som enda resealternativ. Kollektivtrafik är också mycket viktig för att uppnå samhällets målsättningar om ökad trafiksäkerhet, minskade utsläpp och bra miljö för oss alla i våra tätorter. Att kollektivtrafiken är så viktig skulle man inte kunna tro när man följer samhällsdebatten. Bilintressena är resursstarka och pengarna flödar in i lobbykampanjer och politikerpåverkan. Kollektivtrafiken däremot berör många men försvaras av få.

Den totala kostnaden för lokal och regional kollektivtrafik var år 2002 cirka 20,8 miljarder kr. 40 % utgjordes av biljettintäkter och reklam bidrog med 20 %. THMs ägare, kommuner och landsting, investerade resterande % för att finansiera driften. Staten bidrog med ett mindre ekonomiskt bidrag via Rikstrafiken. De allmännas kostnader för att köra kollektivtrafik uppgår till ca 1000 kr per invånare och år. Fördelningen sett i hela Sverige är att regionen bidrar med två till tre gånger mer än kommunerna.
Kollektivtrafikkommittén gjorde 2003 en inventering av den ekonomiska situationen hos THM och deras ägare, kommuner och landsting. Inventeringen visade att underskotten hos THM förväntas öka kraftigt kommande år. Viktigaste skälet till de kraftiga ökningarna är att kostnader vid nya upphandlingar ökat kraftigt och beräknas fortsätta öka. Samtidigt ser den ekonomiska utvecklingen hos ägarna kommuner och landsting bekymmersam ut. Kommittén bedömde ägarnas möjligheter att täcka ökande underskott hos THM som mycket begränsade. Kommittén såg därför en överhängande risk att THM kommer att tvingas skära ned trafiken och beskrev situationen som alarmerande i många län. Man menade att det måste tillföras mer statliga medel till kollektivtrafik.
En enkät till THM gjord 2004 stärker bilden av en bransch i kris. Med något enstaka undantag beskrev THM sin ekonomi som svag.
Av 21 THM i landet svarade 15 att de väntar en minskning av trafikutbudet i vägkilometer perioden 2000-2007. Fem THM kalkylerar med minskningar kring 30 procent eller mer. Endast fem THM räknar med ökad trafik. En allmän trend är att trafiken i storstäderna väntas öka, medan relativt stora minskningar kommer ske på landsbygden.
Det förefaller som om fördelning av medel till infrastrukturen verkar ske mellan tummen och pekfingret. Ett starkt inslag av bypolitik, där alla inblandade kommuner måste få någon del av kakan, kan sannolikt förklara många olönsamma vägprojekt.
Det är svårt att jämföra kostnadsutvecklingen över tiden för olika transportslag, inte minst för att priset för kollektivt resande sätts lokalt och regionalt och därför varierar mellan olika delar av landet. Olika rabatter och biljettyper påverkar också reskostnaden. Även bensinpriset uppvisar rejäla variationer.
En sådan jämförelse för perioden 1971-2004 visar att hushållens disponibla inkomst ökade ungefär i takt med priset på bensin. En liter bensin tog alltså inte större ekonomiskt utrymme från hushållen 2004 än den gjorde på 1970-talet, trots att realpriset på bensin då var betydligt lägre än idag.
Om priset för ett månadskort vid Stockholms lokaltrafik (SL) används som exempel på kostnaden för kollektivt resande visar det sig att den reala prisökningen perioden 1971-2004 är 100-200 procent och att ökad disponibel inkomst bara kan kompensera för 30-50 procent av realprisökningen. Det kollektiva resandet tog alltså en större del av hushållens ekonomiska utrymme 2004 än det gjorde på 1970-talet.

År 1950 svarade kollektivtrafik för 47 % av den totala persontrafiken i Sverige och 1990 hade den andelen fallit till 20 % och det trots att antalet personkilometer inom kollektivtrafiken nästan fördubblats. Förklaringen är att bilresandet ökat och att vi sammantaget reser allt längre - i genomsnitt ca 5 mil per person och dag, jämfört med ca 1 mil 1950. Antalet resor med lokal och regional kollektivtrafik har de senaste 20 åren legat hyggligt stadigt med en viss ökning på senare år, då främst i storstäderna. Däremot fortsätter antalet resor att minska i landsbygdstrafiken. Bilåkandet har däremot ökat i och med att man använder bilen även för korta resor.

Lösningen på snedfördelningen är givetvis en omfördelning av de offentliga stöden i en rad olika former. Reseavdrag för bil är ett stöd till exempel. Sänkt moms på biljetter i kollektivtrafiken ett annat och ingen skatt på drivmedel till kollektivtrafik ett tredje, bara för att dra några exempel.

Hallå där alla kollektivtrafiksprofitörer runt om i landet...(Här en debattör med 0-koll) hur behandlar ni era kunder egentligen? Är det meningen att man ska smälta ned och flyta bort för att man tvingas gästa ett av era fortskaffningsmedel? Visst. Vi bor i Sverige. Det är kallt som fan större delen av året. Och klart att klimatanläggningar kostar stålar. Men det förutspås ju att vi går mot varmare klimat. Kanske dags att satsa på era resenärers välbefinnande också? Ibland undrar jag om busschauffören har det lika jävligt där han sitter (undra icke fråga nästa gång), eller om han har en egen liten klimatkontroll på intrumentpanelen. För det är förkastligt vilket som: Om han har det så är det fan så orättvist mot resenärerna. Och om han inte har det så är det ju arbetsmiljövidrigt. Så här kommer min idé: Om ni bara sparar in lite på den förbannade värme ni brassar på med på vintern, när alla ändå är påpälsade från topp till tå, så kanske ni kunde ha råd med lite kyla också, på sommaren.

---Gjort bra idag!---

Vi har firat dotterns födelsedag--------!!!

Reagera på det Du läser och mejla mig på.....
Brev till Bancoboy
eller skriv en kommentar.