Torsdagen den 28 juni 2007

Det skall sägas först som sist -- jag värnar om en god kollektivtrafik och speciellt på landsbygden. Städerna kommer alltid att ha sin kollektivtrafik -- värre är det för kollektivtrafiken utanför städerna.

Det flyter på

Det flitiga regnandet gör att man kan tro att det snart är dags för 40 dagar och 40 nätter och en Ark. Undrar om buss med balongdäck räknas?
Fast det var några andra sak som jag läste, som jag fann intressanta. En var att operatören = vi skall planera och utföra trafiken så att tidtabellen anpassas till resandeefterfrågan och att tiderna kan hållas. För det mesta får man sitta hos trafikplanerarna och tjata om 60 sekunder hit eller dit och dessutom envisas vissa kommuner med att man skall ha styv tidtabell vilket knappast gör att tiderna kan hållas när det verkligen behövs eftersom tidtabellen i princip är anpassad till lågtrafik.

Följande citat stämmer till eftertanke och frågan om vart gränsen för avtalsbrott ligger: "För att lyckas nå målet med ett ökat kollektivt resande anser Västtrafik att personalen måste vara motiverad, engagerad och delaktig i verksamheten. Det är därför viktigt att personalens villkor leder till yrkesstolthet samt lust att stanna kvar och medverka till att utveckla kollektivtrafiken. Speciellt förarpersonalen är en personalkategori som måste beaktas. Operatören skall därför arbeta aktivt med personalfrågor." Hos oss finns inte ens en personalavdelning längre.

Nu vet jag inte hur andra operatörer har det i detalj, men jag har en känsla av att operatörerna skiter i Västtrafiks önskemål ovan. Kan man 'utnyttja' sin personal - utan att personalen är delaktig - så gör man gladerligen det. Att skapa t ex delade tjänster är nästan ett måste hos operatörerna och ett jävla gissel för förarna. I praktiken innebär en delad tjänst att man jobbar upp till 13,5 timmar/dygn oavsett vilka tjusiga omskrivningar av verkligheten som operatören använder sig av. Jag kan försäkra, att redan efter 7-8 timmar är Du trött och då har Du bara sisådär en 5-6 timmar kvar. Personligen har jag svårt att få det till förarvänligt och att man vill att förarna skall stanna i yrket, men så länge det råder brist på alternativ kan det säkert fungera.

"Alla förare skall ha genomgått en relevant utbildning och ha god insikt och kunskap om de krav på kvalitets- och serviceåtagande som operatören åtagit sig. För att öka resenärernas och förarnas säkerhet skall operatören stärka förarens allmänna kompetens i säkerhetsfrågor. Operatörens personal med kundkontakt skall behärska svenska språket i sådan omfattning att tjänsten kan utföras utan problem."
Detta med säkerhetsfrågorna har jag inte en aning om vad som avses. Har uttryckt önskemål om halkövning och första hjälpen kurser, men icke....

Det intressanta är att Västtrafik då och då flirtar med förarkollektivet med skrivningar som: "Ju fler som reser, desto starkare blir vi vilket leder till att fler reser och vi behöver fler som kör. Det är DU som kan få våra resenärer att längta tillbaka. Den enkla sanningen är att ju fler nöjda resenärer ju säkrare sysselsättning har DU." Det är bara det att PRECIS DÄR tar det slut. Alla de vackra orden tvärslutar, det blir aldrig någon fortsättning på sanningarna därför att de flesta operatörer har så oerhört dålig kostnadstäckning att där ses förarna som en kostnadsbelastning istället för en tillgång. Läste just idagarna att generellt sätt så ökar timanställningarna vilket på ett kraftfullt sätt motarbetar allt vad Västtrafik vill stå för.

Mitt i denna turbulens tycker jag att ett fackligt månatligt medlemsblad riktat till alla medlemmar i t ex fd Södra Älvsborg som kör kollektivtrafik vore en underbar källa till positiv inspiration. Saklig iskall info serverad på ett lättfattligt sätt, nästan lite inbyggd undervisning ibland, så att ALLA kan hävda sin rätt.
Om vi sedan gemensamt kunde reformera hela sättet att organisera denna viktiga trafik och komma bort från alla de negativa effekter som konkurrensutsatt upphandling för med sig på något som är skattefinansierat och knappast kan förväntas vara vinstgivande, utan mer servicegivande.
Förr i tiden organiserade man verksamheten så att de vinstgivande delarna stöttade de förlustbringande delarna eftersom vårt avlånga land har så oerhört skiftande förutsättningar. Numera skall allt vara lönsamt och det som inte är lönsamt skall bort och HOPPSAN vad det lilla nordiska landet Sverige krypte till ytan - när vi såga bort alla olönsamma delar.

Reagera på det Du läser och mejla mig på.....
Brev till Bancoboy