Söndagen efter LÖRDAGEN

Först som sist

Redan på lördag förmiddag gav vi oss av - dvs både vi två vuxna ocg de två hundar - till Bohus. Son och Svärdotter skulle passa upp oss och ta hand om fyrbeningar. Så vi åt en alldeles superperfekt middag i Bohus med ett glas vin till för att vid lämplig tidpunkt bli körda till Scandinavium där Robert Wells och Rhapspdy in Rock (20 years on stage - Robert Wells special guests Rhapsody Sympony Orchestra) väntade på att få ta hand om oss två i fyra (4) timmar inklusive två pauser på 25 och 15 minuter (= 40 minuter) Detta betyder att själva spelandet varade i 3 timmar och 20 minuter.

Det är väl lika bra att jag skriver det på en gång..... bäst på scenen var Lennie Norman (som kanske hade en scentid på cirka 30 minuter). Det är en upplevelse att se en (1) människa kommunicera med ungefär niotusen (9.000) människor och verkligen "nå fram över scenkanten" till var och en av dessa med en sorts humor som vid en ytlig granskning inte är sämre eller bättre än någon annans. Tricket är hur man berättar. Det handlar om gester, kroppsspråk, timing, mimik och känsla för det exakt rätta ögonblicket att leverera poängen. Det handlar om rätt tonfall, röstbehandling, dialekt och förmåga att läsa av sin publik. Suveränt.... Han fick hela Scandinavium att garva så att man knappt satt kvar på stolen (och att höra 9.000 personer skratta samtidigt och hjärtligt är något speciellt).
Robban hade åkt upp från Falkenberg efter 15 konserter i Dalhalla utanför Rättvik. "Presentatör" inför varje akt var en liten kort fiolspelande dalmas vid namn Kalle Moraeus på video. Han avslutade även varje akt....
Miss La Gaylia Frazer var en miss som nog hade missuppfattat skillnaden mellan sång och att skrika (hon skulle nog förbli miss) medan en herre som Fred Johansson var 100% rätt (det sa min fru i alla fall). Mr Paul Carrack levererade några riktiga rockklassiker så man fick ståpäls och Peter Maffay hade nog inte fått rätt genomslag i lilla Sverige.
Hela föreställningen var som ett perfekt urverk. Allt var tajmat på sekunden, det var ljud och ljus och svängig klassisk musik, boggiemusik och äkta rock 'n roll i en spretig blandning och Robert Well fick publiken att sitta som tända ljus och bara lyssna och njuta. Vid några tillfällen var det ståpsalm (som vi sa när jag var liten och tvingades gå i kyrkan vare sig jag ville eller inte) och dessa tillfällen var inprogramerade av Robban själv. Han dirigerade publiken med ljus och ljud lika skickligt som han styrde orkestern. Allt klaffade in i minsta tidsenhet allt var till 110% perfekt och effektivt och en fantastisk upplevelse som vi aldrig skulle vilja missa, men en publik på ungefär 9.000 personer kom aldrig loss så att hela Scandinavium gungade och "extranummret" efter ordinarie föreställning var inprogramerat i datorer, ljussystem och alla andra ställen där det löpte ett program. Det hade inte spelat någon roll om alla eller ingen appålderat efter de tre akterna det hade blivit ett extranummer i alla fall. Det såg faktiskt lite komiskt ut när folk på Parkett, där vi då satt, stod upp och hade satt på sig kläderna och gjort sig klara att gå - plötsligt blev stående villrådiga och undrande: Varför öppnar dom inte dörrarna och tänder i taket. Så 50% av publiken stod under "extranummret" och 40% satt medan 10% stod och satt omväxlande. Det var ett verkligt roande extra extranummer som publiken svarade för.
Robert Wells är så in i helvete noga och så mycket perfektionist att allt skall klaffa till 1000% vilket ger en absolut perfekt upplevelse och ingen spontan publikreaktion (den var inte inprogramerad och det var inte avsatt tid för detta). Du får valuta för Dina pengar - helt klart. Du får en ljud och ljusshow Du kommer ihåg länge och Du kunde lika gärna gått på bio.
Hela föreställningen var uppbyggd på tre ben:
1. Levande musik från scenen
2. Interakivitet med förinspelade videofilmer i olika längder (knappast plats för minsta misstag då 'rök' synken)
3. En perfekt timad datorstyrd ljussättning som krävde att ben 1 och 2 höll tiden.

Detta var som sagt den enda extra föreställningen utanför Dalhalla i år....... Passa på att gå nästa gång tillfälle ges och bilda Dig en alldeles egen uppfattning. Miljoner besökare har gjort det före Dig.
Vi ångrade inte en minut av tiden vi var där och hustrun "nickade" till bara lite lite under tredje akten. Själv hade jag nog en mycket kort vilopaus i andra akten påstås det???
Vi vill tacka våra barn för en absolut oförglömlig kväll och den som tror att vi ogillade hela föreställningen får nog läsa om texten ovan ett par tre gånger till tills poletten trillar ner.

Efter showen stod en bil och väntade på oss utanför arenan och vi blev körda till Bohus där kaffe och the väntade och därefter sängarna (i gästrummet för vår del).

På söndag morgon../ förmiddag steg vi upp och blev serverade frukost../lunch och jag spelade några takter på Silkroadonline på sonens bärbara trådlösa dator innan hustrun och jag gick och tittade på reprisen av På Spåret. Därefter var det dags att sätta sig i den egna "riskokaren" och puttra hem till Sjötofta igen och där är vi nu och det är mitt i natten--/ tidigt på morgonen och jag skall gå och sova några timmar till när jag skrivit klart denna blogg.

Åter till hemsidan