03 juli 2007

Tisdagen den 03 juli 2007

Rutten dag


Jag sitter här i min stora blåa låda, jag är en chaufför som alla kan skåda
förstår ej denna grymhet mot oss, men vi har ju ingen talan förstås."

Ovanstående rader skrev jag här om dagen och föga anade jag då hur snart jag skulle få äta upp dom. Idag blev svaret. Efter avgång från Tranemo glider jag i lugn takt mot Borås Resecentrum.... allt är frid och fröjd ända fram till strax efter Platö då den blåblinkade solen gick upp. Jag tyckte först det var ett orginellt sätt att påpeka att någon missat bussen och svängde in vid Tingarör. En manlig polis stegade fram och konstaterade att bussen hade passagerare (?) och meddelade sedan att den var oskattad. Och med en typisk polislogik måste föraren blåsa i apparaten inför alla passagerare. När väl jag blåst skulle jag följa med till polisbilen (vi kan alla gissa vad passagerarna trodde vid det laget). Man måste skriva en rapport och då måste jag ju med egna ögon konstatera att min arbetsgivare försatt mig i en pinsam situation, som jag absolut inte kunnat förhindra. Jag kunde förvisso på morgonen konstatera att bussens skattekvitto hade en 6:a, men det hade hänt massor av gånger tidigare och inom någon dag brukade lappen komma med snigelposten. Men av detta lär man sig alltid något - misstro lite mer.

Åter till bussen och färden går vidare mot Lockryd. Via radio meddelar jag väntande bussar att jag är lite sen. Via samma radio kontaktar jag Trafikledningen för byte av buss - och får då ut en med vänster bakljus trasigt (vilket det för övrigt är böter på). Mobiltelefoner skulle man ju inte använda som bussförare.

Väl framme i Svenljunga med utbytesbussen - vars optimala hastighet för en hyggligt bekväm färd för resenärerna ligger runt 75 km/tim på vägar med snittfart på 90 km/tim - var det dags för nästa irritationsmoment -- drogtest. Det ultimata beviset på att arbetsgivaren ICKE litar på sina förare. (Jag vet att det finns massor av andra tolkningar, men i mina ögon bygger många anställningar idag på ömsesidigt misstroende). Sedan försöker sköterskan från företagshälsovården dessutom få mig att tro att man bara söker efter dom och dom drogerna, skitsnack. Ge mig ett enda hållbart argument för att jag skulle tro henne. Lita på henne ingår självklart inte.

Det var en sådan där 12,5 timmarsdag man inte skulle gått ut sängen till.....men vi gör alla misstag. Eloge till trafikförman som mötte mig på Resecentrum.

Måste kolla med Vägverket om det finns undantag från 11 timmars regeln rörande vilotid.

Måste också kolla med Vägverket och Polisen hur hur ersättningen för färdskrivarblad och arbetsbok skall vara utformad. Om jag vore inspektör skulle jag ha oerhört svårt att kolla om min arbetstid svarar mot lagens krav. Jag har oerhört svårt att tro att nuvarande ordning är okey - sunda förnuftet säger att det är tokigt. Inte ens körspecarna är kompletta.
Vi får väl se vad svaren blir framöver....

Från ansvariga har icke hörts ett pip.

Reagera på det Du läser och mejla mig på.....
Brev till Bancoboy

1 kommentar:

Axel sa...

Visst är det vi som kör som får böta om fordonet inte är i trafikdugligt skick.

Det är ju dåligt att ett företag släpper ut fordon med körförbud.

För flera år sedan tjatade vi om en massa småfel på våra bilar, fjädringen var dålig och vi kör ibland med ganska tung last. En massa andra fel tjatade vi också på, men våra chefer gjorde inget. En dag fick en av oss nog och lyckades få länstraikpolisen att komma. Vi fick körförbud på två av våra fem bilar. En av dem var inte skatten betald på, sånt kan vi juinte se utan vi litar på att huvudkontoret betalar och sedan skickar ugglan via vårt områdeskontor till oss. Inte saknar vi ugglan första veckan...

Man kanske skulle ringa varje morgon och kolla att bilen inte har körförbud???