Söndagen den 14 September anno 2008

Det finns verkligen skräckexempel på hur det kan gå när en upphandling av kollektivtrafik går rejält snett. Det som skett och sker uppe i Umeå är ett praktexempel på att systemet borde avskaffas - eftersom det bevisligen innebär fler nackdelar än fördelar och att det skapar livsfara i trafiken och en osund miljö för både passagerare och förare...

Politiker har snackat med bussförarna i Umeå. Dessa har fått höra om allt ifrån inställda turer, stressig arbetsmiljö och om bussar med körförbud. Bilden har bekräftats av lokala tidningars berättelser om både chaufförernas och resenärernas missnöje med hur kollektivtrafiken i Umeå fungerar. De politiker som lyssnat på förarna undrar om det inte är läge att riva upp avtalet med Swebus och låta Umeå kommun ta över busstrafiken igen. Vår förare undra lite fundersamt på vart kommunen skall hitta alla friska nya bussar över en natt som inte Swebus kan få fatt i.

Lokalbussarna ägdes och drevs av kommunen fram till för tre år sedan. Då lades lokaltrafiken ut på entreprenad och upphandlingen togs över av Länstrafiken. De senaste månadernas busshaverier har gjort att Länstrafiken krävt Swebus och andra underleverantörer på stora summor. Bekymren för Swebus fortsätter. Vikariebussarnas fel och brister har nu lett till att Swebus ska betala sin uppdragsgivare Länstrafiken stora belopp i viten på grund av att flera linjer fått ställas in. Det är passagerarna som blir drabbade (och förarna). Avtalet som Swebus och Länstrafiken tecknat är 6-årigt och starten har inte varit så lyckad. Busschaufförerna tycker att man borde ha kunnat lyssna mer på dom, som vet hur situationen ser ut. Problemet är att inget bussbolag skulle erkänna att en busschaufför har rätt! Om ett förslag kommer från en förare är det per automatik dåligt och ej genomförbart! I Umeå har förarna klagat i tre månader på både Länstrafiken och Swebus, men självklart inget har hänt. Det råder stor osäkerhet när man kliver in i bussen på morgonen. Man vet inte om den kommer att orka rulla hela dagen. Passagerarna skyller, i sin okunnighet, på busschaufförerna när bussen är försenad eller går sönder - och det i sin tur skapar en otrevlig arbetsmiljö för föraren. Ett vanligt morgonutrop i internhögtalarna (när dom råkar fungera) är att idag fungerar inte stoppknapparna. Nu verkar det som om Länstrafiken kommer att kompensera bussförarna ekonomiskt för den psykiska påfrestning som situationen skapat. Det skall bli intressant att få veta om detta verkligen kommer att ske. Inte heller biljettautomaterna fungerar som det är tänkt. Defekta fordon och ett icke fungerande betalsystem... Ett intressant scenario för ett totalt kaos...
Lägger man sedan till uppgifter om mögliga bussar och vagnar som tar in avgaser blir bilden än mer kaotisk. Bygger man sedan på med dörrkrångel, att AC-saknas, att fordonen stannar på linjen, att vagnarna har hög ljudnivå, att remmar slirar så det tjuter och så vidare och sedan spär på med några punkteringar, rasande kylsystem och remmar som brister blir kaosbilden än tydligare... fast egentligen är allt detta sviterna av bristande vagnvård/underhåll - ett resultat av upphandlingspolitiken, liksom det faktum att man faktiskt inte kan få sin nya buss dagen efter det man beställt den.

Av pressklipp och annan information framgår det att en del av de bussar som Swebus i Umeå använder sig av har passerat bäst före datum och att viten får betalas rätt ofta. Vad som också framgår av pressklipp och annan information är att media inte tittar särskilt mycket på hur detta kaos påverkar förarkåren. Hur ser deras tjänster ut? Hur ser ett omlopp ut? Hur ser tidsschemat i ett omlopp ut med körtider från en punkt till en annan, raster, pårustning och avrustning, säkerhetskontroll etc.... Vår käcke gubbe läser om uttjänta bussar som skapar kaos i busstrafiken och att Umeås bussförare har fått nog. Tydligen har situationen utvecklats så att den lokala Swebus-organisationen är överkörd och att Länstrafiken nu snackar med Huvudkontoret istället. Minns vår förare rätt är detta icke första gången Swebus är ute i blåsväder. Det som inte står är alltså hur detta strul påverkar förarkåren och deras bemötande av alla irriterade kunder. Det är påfrestande att ständigt få ta emot klagomål från allmänheten när man inte ens är orsak till bekymren - det känner vår egen förare väl till. Han har fått sin beskärda del under ett långt bussliv.

Swebus tog alltså hem den senaste upphandlingen och tog över lokaltrafiken i Umeå i juni 2008. Avtalet innebar att Swebus behöll 20 av de gamla bussarna samtidigt som man skulle sätta in 17 nya bussar. De nya bussarna är beställda men levereras först vid årsskiftet. Samma gamla vis. Och i det fallet är det väl tveksamt om Swebus ensamt är skyldiga eftersom tiden mellan antaget anbud och trafikstart inte alltid är riktigt anpassad till verkligheten. Så då fick Swebus lånat in bussar från andra håll i landet, så kallade vikariebussar, som nu rullar på Umeås gator. De andra Swebus-distrikten släppte knappast iväg sina bästa fordon så de inlånade bussarna är typiskt nog i dåligt skick. Beställaren tycker naturligtvis att ersättningsbussar ska hålla samma utrustningsnivå och standard som de nya, även om de är begagnade. Tydligen hade Swebus lovat det. Låter lite blåögt tycker vår chaufför.

Vi får hoppas att krisen i Umeå sätter fokus på det underliggande problemen som upphandlingssystemet i nuvarande form ställer till med. Vår förare är fortfarande inte övertygad om att anbud och upphandlig är en bra lösning för kollektivtrafiken. Umeå-fallet pekar på motsatsen och rent generellt skapar det ryckighet och dålig kontinuitet i en tid då man allmänt strävar efter att fler skall åka kollektivt. Men i system som inte fungerar likformigt över tid uppstår tvivel om dess förträfflighet och man väljer bort kollektivtrafikalternativet.

Buzznet : Shit happens