TRAFIKMILJÖ = Arbetsmiljö
Det första som vår luttrade förare kommer att tänka på är omkörningar. De bussförare som har landsvägskörning på sina linjer känner säkert igen situationen! Du har ständigt ett öga i vänster ytterspegel för att kolla om det är någon Ronny Pettersson-beundrare som skall köra om Dig vid möte. Mardrömmen är en rejäl kollision på mötande körfält bredvid bussen. Så vår förare kör med hjärtat i halsgropen på till exempel Riksväg 27 där den ena vansinnesomkörningen efter den andra sker. Nu är det inte enbart personbilar det rör sig om - för då och då kommer ostrypta långtradare och blåser om så hela bussen skakar och rister.
Det andra som chauffören tänker på är ickeövergångsställen. Det finns ett bra exempel på detta i Tranemo där man mellan gymnasiet och bussterminalen gjort en förträngning i vägbanan och lett gångstigen upp till denna plats, men icke gett passagen status som övergångsställe. Eleverna korsar den trafikerade vägen utan att se sig för.
Det tredje som gubben slås av är när två bussar kommer till en bussficka, vanligtvis i tätort, så stannar den första bussen mitt i fickan istället för att köra så långt fram som möjligt för att underlätta för bakomvarande buss. Ett mycket märkligt beteende tycker vår förare. Det är tydligen inte ovanligt för han hör ofta i kommunikationsradion att bussen framför måste köra fram... Undrar vart dessa förare fick sitt busskort?
Det fjärde som stör bilden av en trygg trafikmiljö är vilt och då inte minst älgar i denna del av landet. Tyvärr så ingår inte älgar och älgolyckor i tidtabellen och där ingår inte heller möjlighet till anpassad hastighet vid passerande av kända viltstråk. Skall man passa tiden och klara passagerarnas övergångar vid nyckelhållplatser så är det bara att gripa tag i radbandet, be, och stå på.
Den femte faktorn är bilister med lässvårigheter, vanligtvis dyslektiker. Även deras bildförståelse brukar lida av kraftiga skador. Ofta har dessa personer skaffat sig en kraftig bil för att kompensera sina handikapp. Denna typ av medtrafikanter är absolut inga höjdare för busschaufförer. Dom förstår överhuvudtaget inte att dom bokstavligt talat är ivägen.
Till samma grupp får man väl även räkna alla otaliga person- och lastbilar som numera anser att en busshållplats är en allmän rastplats.
Den sjätte och sista detaljen som vår kära chaufför skulle vilja fästa uppmärksamheten på är busshållplatserna. Vissa har väderskydd, men många saknar det helt. Vissa har en liten ficka för bussen, andra inte. Ett alldeles för stort antal ligger trafikfarligt eller bara fruktansvärt olämpligt. Ett exempel på detta är hållplatser i uppförsbacke på landsväg. Det tar tid för bussen att få upp hastigheten igen och värre är det om den hållplatsen just då har förvandlats till rastplats.
Här fanns förr ett hyggligt väderskydd - nu är allt bortlyft och förarna vet inte varför - och resultatet är att vi får ombord en massa irriterade resenärer. Även det ett arbetsmiljöproblem.
Listan går givetvis att göra betydligt längre och om någon läsare känner sig manad är det fritt att fylla på. Denna vända om den yttre miljön.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar