Fredagen den 20 februari 2008

Detta med lokalpolitik....

Det är alltså storleken på den lokala arbetsmarknaden som bestämmer bredden på näringslivet och hur många jobb som skapas. Eftersom det inte finns någon lokal arbetsmarknad överhuvudtaget i Sjötofta är det naturligtvis viktigt att öka möjligheterna till att söka nytt arbete också bortom det omedelbara närområdet. Då är det viktigt att det finns vettiga och pålitliga vardagskommunikationer. På regionnivå vill man föra in fler snabba pendlingståg, men på Sjötoftanivå inser man att eftersom det inte finns någon lokal arbetsmarknad är det bättre att flytta till en fungerande lokal arbetsmarknad hellre än att pendla (inte minst beroende på att det inte finns någon vettig och pålitlig vardagspendling). Sjötofta har alltså minskat sin befolkning med ytterligare 20 innevånare och i det stora hela minskar hela regionen sin befolkning. Det saknas ju arbetstillfällen!
Det borde vara en enkel match att utveckla Tranemo Kommun (dit Sjötofta hör) kan man tycka. Det finns ett rikt föreningsliv och 70% av befolkningen bort utanför centralorten. Vi skall därför marknadsföra kommunen som den fina boplats den är med en lugn och harmonisk landsbygdsmiljö.
Kommunen lägger ner skolor och barnomsorg, äldreomsorgen bantas ner till trygghetsboende och kommunen lägger över ansvaret på Tranemobostäder. Biblioteksfilialerna dras in och bokbussens framtid är oviss. Landsbyggsavvecklarna har guldsits. Alltså - utan lokal arbetsmarknad har orten passerat bäst före datum. Just nu saknar jag t ex en lokal bilverkstad. Sedan är det ingen större idé att köra kollektivtrafik till en ort som håller på att avvecklas.

Då hamnar vi på kollektivtrafikens mantra: Kameraövervakning. Nu visar det sig att den är tämligen ineffektiv och att bildkvaliteten ofta är så dålig att man inte kan använda bilderna när det verkligen gäller.
BT raljerar om föraren som försökte köra buss trots att rattjusteringen inte gick att låsa. Min undran är vad som föregick den händelsen. Jag tror inte en sekund att BT ger den sanna bilden av vad som egentligen hände. Den vanligaste frågan man får från trafikledningen brukar vara: Går bussen att köra? Kör då!

En annan intressant historia surfade upp på Posten: På jobbet talar vi svenska! Jag vet att det i några av våra veckobrev stått liknande uppmaningar. Vad som är rätt eller fel kan jag inte avgöra, men jag tycker att det borde uppstå problem med integration om man utestänger andra ur gemenskapen. I vissa regioner på jorden kämpar man för rätten att få tala sitt språk - trots att deras "land" ligger i olika länder. I Sverige är inte ens svenskan nationellt språk. En sak är i alla fall säker - i Sverige är det i alla fall inte språket som är den gemensamma faktorn som utgör landet Sverige. Men å andra sidan håller ju nationlstaterna på väg att upplösas inom EU. I Tyskland dubbar man utländska serier för att bevara språket och samma sak sker i Frankrike, men knappast här.

Nu har programledarna i "På spåret" fått sparken dom också. Fast lite orättvist är det för den ena fick nytt jobb på stubben. För övrigt är dom i gott sällskap med resten av befolkningen i VästSverige.
Efter vad jag hört är SVT inte speciellt intresserade av tittare över 40 år.... och man har därför infört en föryngringshysteri. Sedan hörde jag på Radio Sju förslag på ersättare och fick hjärtinfarkt. Jag kände mig totalt bortkopplad från deras verklighet.