Onsdagen den 14 Januari 2009

Vad skall man tro

Kära kära lilla webbdagbok.. vem kunde ana att en liten allmänt hållen betraktelse över ett rätt vanligt fenomen skulle innehålla så mycket sprängkraft... Tydligt är att kontrollbehovet förekommer på många olika nivåer inom det krympande företaget.
Envisa rykten vill göra troligt att en förlängning av depåernas avtal till årsskiftet ligger inom räckhåll. Det skulle innebära att gubben i alla fall har jobb år 2009. I dagens samhälle skall han vara tacksam för det lilla.

Vår gubben sitter och tittar på en kartbild där Gazaremsan är med. Vad ser han? Jo han ser en liten instängd landyta där man vare sig kommer in eller ut utan fångvaktarens tillstånd. En slags koncentrationsläger kan man säga. Hur brukar instängda människor uppföra sig... En jägare vet i alla fall att passa sig för att stänga reträtt vägen för ett djur.... Vi människor är rätt konstiga djur. Om vi nu tycker att en part gör fel i en konflikt så konstaterar vi det och sedan agerar vi inte. Så inte heller regeringar eller stora företag... Business as usual är viktigare än några sketna människoliv (spädbarn inkluderade). Skit happens!

När antalet arbetstillfällen minskar i en kommun och arbetsförmedlingen rekommenderar arbetspendling på 3 timmar om dagen infinner sig frågan hur många som på sikt kommer att flytta? Om en stor del av kommunens innevånare är pendlare kan man i nästa steg undra hur många som handlar lokalt - vissa källor gör gällande att den lokala handeln i t ex Svenljunga & Tranemo lider svårt av "otrogna" kommuninnevånare som handlar på arbetsorten i stället och med det fallande utbudet torde "otroheten" tillta.... det brukar kallas ond spiral. Folk i allmänhet är med andra ord rätt så rationella.
Den som rör sig utanför städerna ser överallt spåren av en döende landsbygd och en ständigt krympande kollektivtrafik, nedlagda affärer och bensinstationer. Nu ryker även skolorna i snabb takt och det finns heller inga arbetstillfällen kvar på landsbygden. Att man sedan höjer självkostnaden för att kunna pendla till ett jobb är ytterligare ett steg i avvecklingen av allt liv utanför städerna. Man dödar alla möjligheter till samhällsliv. Det är bara en tidsfråga innan kommuner som t.ex Svenljunga införlivas med Borås och Tranemo införlivas med Ulricehamn. Kollektivtarfik som gubben minns den från sin barndom blir bara ett vackert minne.

Hur skall man egentligen lita på de panelinstrument som finns i en modern linjebuss. Skall man ens bry sig om att t ex oljetrycksmätaren fladdrar som bara den eller är helt död. Bussen lunkar på ändå. Laddmätaren visar inget, tankmätaren lever sitt eget liv och olika varningslampor blinkar som på ett flipperspel och har så gjort under många år.. men bussen lunkar och går trots det. Skulle man råka skriva det i en felrapport stryks det... Så vi går tillbaka till frågan.. varför sitter det en massa meningslösa mätare och lampor på panelen på en buss? Gubben har ingen aning!
Och varför sitter det en massa reglage i en buss som aldrig fungerar? Skådebröd eller.....?? Gubben undrar verkligen och fler med honom. Inte undra på att det blir incidenter med bussar lite då och då när tekniken spelar förarna små spratt med jämna mellanrum...

Så infinner sig nästa fråga - i samma tema? På vilket sätt gynnar upphandlingssystemet kollektivtrafiken? Gubben har lite svårt att se det... Förarna slås ut vid varje upphandling och anbuden är så nedbantade att fordonsunderhåll omgående blir eftersatt. Bussarnas livslängd begränsas till upphandlingens längd och sedan skrotning... I Sverige finns knappast en fungerande eftermarknad. Kapitalförstöring!

Buzznet : Vad skall man tro