Kollektivtrafik på alla de sätt

Helgen som gått...
Helgens två nätter har varit intressanta. Resande får ej medföra alkohol på buss i linjetrafik - definiera alkohol! Föraren får knappast visitera kunden. Tre bärkassar med ölburkar, alkoläsk och vin vittnar om att förbudet knappast ens existerar.
Det sägs att mat inte heller får förtäras i bussen - men den skylten har ingen ens fattat innebörden av.
Har Du sett till en skylt med texten "Samtal med föraren under färd förbjudet" - inte jag heller och definitivt inte resenärerna. Det tjoas och pladdras för det mesta utan hänsyn till trafiksituation eller väderlek.

På fredagnatten blev "Hanna" påsatt på trappan till Stationshuset - för att när bussen stannade på hållplatsen flytta sig till en position bakom Bussgodset utan att egentligen avbryta verksamheten. Kamrater i närheten fann offentlig påsättning naturlig.
Nattbusspassagerare i regiontrafik förväntar sig att bli avsläppta vid rätt hållplats oavsett om man sover eller har tuppat av. Det är förarens förbannade skyldighet att veta vart dom skall av och se till att dom kommer av. Spelar ingen roll hur lång tid det tar! På nattbuss hem gäller ör övrigt inte alltid hållplats utan mer kortaste vägen från bussdörren till bostaden - på en lite slingrig variant på från A till B.

Idag höjs böterna för trafikbrott

Från och med idag, den 1 oktober, kostar det mer att bryta mot trafikregler. Att inte använda bilbälte straffas hårdare, likaså att köra mot rött ljus, och att bryta hastighetsbegränsningen. Eftersom det här är förseelser som straffas med böter handlar det om ett antal bötesbelopp som höjs. Bötessummorna blir dubbelt så höga eller mer. Som ett exempel ligger det nya bötesbeloppet för att inte använda bilbälte på 1500 kronor - dvs från och med idag kostar det mer än dubbelt så mycket som det gjort tidigare.

Kollektivtrafiken förbättras

Kollektivtrafiken förbättras genom att man i all verksamhet naturligt sätter kunden och hela resan i centrum enligt Vägverket. Kunden ska tycka att resan är enkel, bekväm och prisvärd och uppleva den som enhetlig även om den består av flera olika trafikslag med olika aktörer. (Fast då kanske vägstandarden borde bli bättre ???) Följande förbättringar behövs:

Kundernas krav bör fångas upp genom t.ex. intervjuer, enkäter, systematiska sammanställningar av synpunkter, trafikantråd och samarbete med resenärer som har särskilda behov.

Nya medier och ny teknik ska användas för utveckling av marknadsföring, information, service och biljettförsäljning. Informationsteknik (IT) kan användas för planering, styrning och uppföljning vilket kan göra kollektivtrafiken mera tillgänglig och ge bättre samordning mellan olika trafikslag.

Anslutningsvägar och bytespunkter måste förbättras för att bli mera trafiksäkra, tillgängliga och attraktiva.

Fordonen bör utvecklas till att bli mer tillgängliga, miljöanpassade och trafiksäkra.

Framkomligheten för kollektivtrafiken kan ökas genom t.ex. särskilda körfält, signalprioritering, bättre vägstandard, god driftstandard på vägarna och hänsyn vid byggande av förbifarter.

Samarbete behövs kring samhällsplanering, samhällsbetalda resor och mer tillgänglig kollektivtrafik.

Samhällsplaneringen måste ta hänsyn till kollektivtrafiken t.ex. genom samordning mellan bebyggelseplanering och planering av kollektivtrafik, riktlinjer för lokalisering av verksamheter och trafikkonsekvensbeskrivningar.

Det ekonomiska stödet till kollektivtrafiken måste följas upp som en kontroll av att investeringarna motsvaras av nyttan för samhället, främst i form av ökad tillgänglighet, bättre miljö och ökad trafiksäkerhet.

Utvecklingen inom branschen och behovet av fortbildning
Den svenska kollektivtrafikbranschen står mitt upp i en dramatisk omvandlingsprocess. Trafiken på lokal och regional nivå bedrivs idag under mycket stark konkurrens och med starkt pressade prisnivåer. Utvecklingen ställer krav på högre effektivitet på alla nivåer i verksamheten, inte minst i gränssnittet mot resenärerna. Vår tids kollektivtrafikföretag, såväl operatörer som trafikhuvudmän, drivs att alltmer anlägga ett affärsmässigt perspektiv på sin verksamhet. Till detta kommer ett kontinuerligt behov av att hålla sig informerad om teknologiska innovationer, kvalitetsförbättrande metoder, effektivare trafikproduktion samt kompetens att skaffa relevant information om allt detta. Behovet av vidareutbildning inom kollektivtrafikområdet är stort. Det finns behov av kvalificerad fortbildning för olika yrkeskategorier inom persontransportnäringen. För att kunna upprätthålla en hög kompetens krävs idag en ständigt återkommande vidareutbildning. Kunskaperna blir snabbt föråldrade. Inom ramen för Kollektivtrafikakademin erbjuds ett antal kurser och seminarier speciellt utvecklade för branschens behov. Kollektivtrafikakademin skall bidra till kunskapsutveckling och kunskapsspridning i branschen, genom att anknyta till relevant litteratur och aktuella forskningsresultat. Akademins intention är att ge breddade kunskaper i en tvärvetenskaplig anda som förhoppningsvis ger nya sätt att se på gamla problem. Akademin drivs av etablerade forsknings- och utbildningsinstitut i Sverige. Bakom denna satsning på uppdragsutbildning inom kollektivtrafiksektorn står Vägverket, Banverket och forskningsstiftelsen VINNOVA. Inom branschen är Svenska Bussbranschens Riksförbund (BR) och Svenska lokaltrafikföreningen (Sltf) engagerade i utbildningen.

Fast detta gäller ju självklart inte förarkåren - som bara kostar pengar!

Akademins målgrupper
Utbildningarna vänder sig i första hand till yrkesverksamma i Sverige. Kursdeltagare från övriga nordiska länder är emellertid också välkomna att delta. Undervisning sker på svenska. Kursprogrammet vänder sig i första hand till ledningspersoner på mellanchefsnivå, dels på operatörssidan, dels på huvudmannasidan. Programmet kan också vara av intresse för tjänstemän inom olika statliga och regionala myndigheter samt sektorsorgan med ansvar för kollektivtrafikfrågor. Politiskt verksamma och andra personer med olika former av utvecklingsansvar är särskilt välkomna liksom var och en med intresse för hur man kan utveckla och hantera ett brukarperspektiv på trafiksystemet.

Vägbulornas förbannelse...
Nya larmrapporter visar att fartguppen gör människor sjuka. Fartguppen är livsfarliga. Säg nej till vägbulor. De är en skam för Sverige och leder till många och långa sjukskrivningar bland landets yrkestrafikanter - dessa moderna hjältar, vägens riddare.Vi talar om taxichaufförer som kör runt med överklassen (sociskiten).Vi talar om lastbilschaffisarna som transporterar allt från maten på vårt bord till TV-fåtöljen vi sitter i när vi tittar på en åttiotalsfilm. Vi talar om brevbärarna och budåkarna. Vi talar om brandmännen som släcker eldar men sätter våra kvinnors hjärtan i brand. Vi talar om polisen som skyddar våra kvinnor, gamla och barn. Alla dessa måste nu få en dräglig arbetsmiljö - ta bort alla landets vägbulor! Nu!
(Vi talar inte om bussförarna i alla fall - tydligen).

Åter till Hemsidan