Seg och tröttsam bloggare

EU tvingar fram ny arbetstidslag

Den svenska regeringen har tvingats backa inför EU-kommissionens krav på hur arbetstidslagen ska se ut. EU-kommissionen menar att skyddet för svenska anställda är för svagt.
EU kräver rätt till elva timmars obruten vila varje dygn, den genomsnittliga veckoarbetstiden får inte vara mer än 48 timmar inklusive övertid och gränsen för nattarbete ska vara åtta timmar i genomsnitt under en period vars längd är förhandlingsbar. Reglerna kommer att innebära stora omställningar på många arbetsplatser där man arbetar skift och har långa arbetspass. Redan 1993 klubbade EU-kommissionen arbetstidsdirektivet som skulle omsättas i lagstiftning i EU-länderna. Sverige har hela tiden hävdat att kollektivavtalen givit tillräckligt skydd, men efter ett så kallat motiverat yttrande från kommissionen i somras backar Sverige inför hotet att dras till EG-domstolen. Regeringen medger att det finns behov av "en tydligare implementering" av bestämmelserna. Senast den 21 januari 2004 ska regeringen vara klar med en proposition och innan dess ska man också ha hunnit med att låta Lagrådet granska förslaget. - Tidsschemat är oerhört pressat och det pågår ett intensivt arbete, säger departementssekreteraren på näringsdepartementet. För vissa kan en ny lag betyda stora förändringar - i synnerhet som EU:s inställning är att jourtid ska räknas som arbetstid, vilket det inte gör i Sverige i dag. - Det är svårt att analysera konsekvenserna innan man vet hur propositionen ser ut.

Arbetstidslagstiftningen har främst sitt ursprung i kravet på 8 timmars arbetsdag och 1920 fastställdes principen om 8 timmars arbetsdag och 48 timmars arbetsvecka i svensk lagstiftning. Kravet på 8 timmars arbetsdag, högsta tillåtna arbetstid per dygn, blev aldrig genomfört över hela arbetsmarknaden. I den arbetstidslag som började gälla 1971 slopades begränsningen av dygnsarbetstiden med motiveringen att skyddsmotiven hade fått minskad betydelse. Arbetsmiljölagen från 1978 innehöll ett särskilt kapitel om arbetstidens förläggning, raster, pauser i arbetet, nattvila och veckovila, vilka tidigare hade funnits i arbetarskyddslagen. 1983 kom en ny arbetstidslag och skrivningarna i arbetsmiljölagen om arbetstidens förläggning upphörde och fördes över till den.

Yrkesförare får ny arbetstidslag (TU15)

En ny lag ska reglera arbetstiden för yrkesförare inom EU. Genom den nya lagen genomförs ett EU-direktiv i svensk lag. EU-direktivet syftar till att bland annat i högre grad harmonisera konkurrensvillkoren, förbättra arbetsförhållandena för dem som är verksamma inom vägtransportsektorn och öka trafiksäkerheten. De nya bestämmelserna innebär att förarnas genomsnittliga veckoarbetstid inte får överstiga 48 timmar under en fyramånadersperiod. Arbetstiden under en vecka får inte överstiga 60 timmar. Om förarna arbetar natt får de inte arbeta mer än tio timmar per dygn och ska ha rätt till tidsbestämda raster. Arbetsgivarna ska registrera arbetstagarnas arbetstid. En arbetsgivare som inte ser till att förarna följer lagen ska kunna dömas till böter eller fängelse. Parterna får i kollektivavtal träffa överenskommelser om vissa avvikelser. Lagen börjar gälla den 1 juli 2005.

Arbetsmiljö, arbetstider, löner

Trötthet och stress är ett stort problem för bussförare. Pressade tidsscheman och delade turer är bidragande orsaker. En annan är det hot och våld som kontanthanteringen för med sig. Ytterligare problem i branschen som facket arbetar med har med förarplatsen att göra, problem som bl a kan leda till ryggbesvär och förslitningsskador i axlar och nacke hos förarna. Guppen i vägarna är också något som facket vill ha bort, de skadar förarna. En bra standard på förarplatsen är A och O för föraren och säkerheten för alla resenärer. Kommunal deltar i ett projekt med andra i bussbranschen om utformandet av en internationell ISO-standard för förarplatsen. Man arbetar bl a med frågor som rör klimat, ergonomi, vibrationer, varningssystem och krocksäkerhet. Tanken är att en kravspecifikation skall utvecklas och användas vid upphandlingar.

Kommunal har länge arbetat för att få stopp på det ökande hotet och våldet mot alla anställda inom kollektivtrafiken. Därför krävs att förändringar införs, först och främst ett stopp för all kontakthantering. Men även andra trygghetsskapande åtgärder behövs, som att montera in övervakningskameror för såväl förare som passagerare, och att ordna bättre belysning på ändhållplatserna.

Delade turer en säkerhetsrisk - arbetsschemat är ett problem.

Trötthet är en stor säkerhetsrisk i trafiken, och den orsakas av pressande tidsscheman, men framför allt av delade turer. Långa arbetsdagar, korta matraster och stressiga spetsbyten bidrar. Kort och dålig sömn är större riskfaktorer än långa körtider och arbetstider, menar forskare. Mest förödande är en kombination av dålig sömn och delat arbetsschema. Att vakna klockan 03.00 och sedan köra buss i delat pass fram till klockan 19.00 skapar stress. Resultat pekar på att var fjärde olycka eller olyckstillbud orsakas av trötta förare.

Säkerhetsrisker

Tidtabellerna är ofta så snäva att bussförarna måste köra fortare än tillåtet. Detta utgör en stork säkerhetsrisk i trafiken. Busstrafiken skördar ca 20 till 25 dödsoffer om året. Forskare anser att sänkta hastigheter är ett snabbt, säkert och effektivt sätt att höja säkerheten. Därför har Kommunal skrivit under en överenskommelse med Transport och Bussarbetsgivarna om att gemensamt jobba för ökad trafiksäkerhet bl a genom krav på att förarna ska anpassa hastigheten efter väglaget och att tidtabellerna ska stämma med hastighetsgränser och körtider. Trafiksäkrare körning kan bl a genomföras med s k smarta lösningar. En sådan är ISA (= Intelligent stöd för anpassad hastighet). Det är ett system som med ljud och ljussignaler hjälper föraren att hålla rätt fart, och extra viktigt då det finns en stark koppling mellan fart och hur allvarlig en olycka blir, inte minst i tätorter där barn, cyklister och fotgängare blandas med trafiken. Andra säkerhetshöjande åtgärder är att arbeta med drogfrihet, alkolås och fler bälten i bussarna.

Förarcertifiering

Förarcertifiering är ett system för att:
- höja kvalitén i kollektivtrafiken
- öka tryggheten och säkerheten för resenärerna
- höja statusen på föraryrket
- öka sysselsättningstryggheten hos förarpersonalen
- skapa en kunskapsnorm som är gemensam för hela landet

Förarcertifieringen består i huvudsak av två delar, en utbildningsdel och en examinationsdel. När du som är förare har genomgått utbildningen och därefter blivit godkänd vid examinationen erhåller du ett certifikat som legitimerar dig att tjänstgöra som förare hos aktuellt länstrafikbolag. Certifikatet är giltigt i fem år. Förarcertifieringen har en gemensam standard och har du certifierat dig hos en trafikhuvudman behöver du inte genomgå processen på nytt om du skulle flytta till ett annat län. Utbildningsdelen sker dels i form av självstudier, dels i form av undervisning i trafikföretagens egen regi. (Man häpnar när man läser detta och jämför med hur BL inte sköter detta).

Själva stommen i utbildningen utgörs av utbildningshandboken [Hallå - är det någon som sett till den?] . Den tar upp allt det som är gemensamt i förarcertifieringen, samt en del annat nyttigt för dig som är förare. I utbildningshandboken görs även hänvisningar till andra dokument som är unika för varje trafikhuvudman, t.ex. taxehandböcker och trafikhuvudmannens årsredovisning (????). Examinationsdelen består av ett prov i tre delar:
-Moment A.
Servicekänsla (behandlar förarens sätt att agera gentemot resenärerna i olika situationer).
-Moment B.
Övergripande kunskapsfrågor (behandlar organisation, ordningsföre-skrifter, kundservice, fordonet och dess framförande, alkohol- och drogfrågor, miljöfrågor m.m.).
-Moment C.
Detaljerade kunskapsfrågor (behandlar biljettmaskin, färdbevis, taxor, linjekunskap, skyltning, tidtabeller m.m.).

Ny lag om obligatorisk utbildning för yrkesförare. Det finns förslag på att utbildningen ska vara minst 280 timmar lång och ge förarna en vidare yrkeskompetens än körskickligheten. Den obligatoriska utbildningen ska införas den 10 september 2008 för bussförare.

Åter till Hemsidan