Lördagen den 20 Mars 2010

- Trädgårdsterapi är väl urbaniseringens baksida.
- Folk som bor i städer har lämnat naturen. Tänk bara på Boråsare som inte vill ha djur i staden.
- Det är väl därför kontrollerade miljöer som anlagda Trädgårdar är inne idag.

- Apropå detta med timanställning! Den anställningsformen finns visst inte påstår facken.
- Jasså. Det är väl en av de vanligaste ickeanställningsformerna som finns inom bussbranschen. Jag såg en annons efter bussförare bara här om dagen som löd: Timanställda bussförare sökes till Flygbussarna Airport Coaches AB till depån på Skavsta Flygplats. Du skall vara en van bussförare som även har körkort för manuellt växlad buss samt ha yrkeskompetens. Kunna prata och läsa mycket god svenska samt kunna engelska. Du skall vara mycket servicemedveten och positiv och tycka om kundkontakter, då vi alltid har våra kunder i centrum. Krav: Busskörkort D med yrkeskompetensbevis God svenska och engelska. Serviceinriktad. Oregelbundna arbetstider nätter, helger och dagar.
- Rätt hemskt egentligen! Vad står det egentligen? Jo att vi vill bara att Du jobbar när det regnar och då på sämsta tänkbara tid, men vi kräver att Du har spetskompetens. Hur sjuk har branschen egentligen blivit?
- En bra fråga. Men så länge pengar är det enda styrmedlet blir det givetvis på detta viset. Och när uttalade (S):are och (V):are dessutom snarare berömmer än fördömer företeelsen blir man mörkrädd!
- Betänk följande. Lagar kring arbetarnas rättigheter har vunnits genom att arbetare fått offra sina liv kampen för drägliga arbetsvillkor gentemot arbetsgivarna. Arbetarnas rättigheter är därför inte en självklarhet utan något som man ständigt måste kämpa för. Bussförarna måste på sina arbetsplatser kämpa för att se till så att de rättigheheter som finns följs. Idag har bussförarnas rättigheter försämrats avsevärt. Försämrade arbetsvillkor betyder alltså sämre utfört arbete och sämre kvalité. Arbetsgivarens syfte är att presentera de rättigheter som finns för bussförare så positivt som möjligt och påpeka att det är väldigt kostsamma.
- Det finns väl sanning i detta och lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) som ska reglera förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare (§ 1), men enbart i form av fackföreningar ( § 6). Lagen ger också fackföreningar föreningsrätt, dvs rätten att verka på arbetsplatsen utan att bestraffas med åtgärder som uppsägningar.
- Vi har väl fått bevis för motsatsen många gånger. Fackligt aktiva sorteras bort rätt ofta nu för tiden, speciellt de som inte är "flexibla". Och hela upphandlingssystemet ger utrymme för personalsortering. Sedan är trenden den att arbetsgivarna skall få större befogenheter att ifrågasätta fackföreningars stridsåtgärder, nått som svenskt näringsliv och många arbetsgivare önskat i över 100 år.
- Det är väl rätt tydligt inom bussföraryrket att villkoren inte förbättrats genom åren utan att enbart vinstintressen får bestämma. För övrigt brottas delar av vårdsektorn med samma typ av defekt!
- Jojo! Och ett kollektivavtal är såklart ett avtal mellan en arbetstagarorganisation och en arbetssäljarorganisation om anställningsvillkor för arbetstagare. Avtalet gäller samtliga anställda, inklusive de som inte är medlemmar i det kollektivavtalsslutande facket. Det är viktigt att man även som oorganiserad eller organiserad i annan fackförening vet vilka rättigheter som är framförhandlade eller bortförhandlade av det kollektivavtalsslutande facket eftersom dessa just rör alla arbetstagare på en arbetsplats. MBL lagstadgar om fredsplikt rörande saker som regleras i kollektivavtalet. Fredsplikten innebär att kollektivavtalslutande fackföreningar inte får vidta stridsåtgärder angående frågor som rör saker som man redan innan skrivit in i avtalet.
- Och så har vi LAS som är busenkelt att kringgå. LAS (lagen om anställningsskydd) reglerar förhållande mellan arbetsgivare och enskild arbetstagare. Det är arbetsgivarens lagreglerade förfaringssätt gentemot de anställda och de arbetandes rättigheter. Framför allt reglerar den hur arbetare sägs upp och avskedas från sin anställning, under vilka villkor arbetsgivaren kan köpa arbetarens arbete (anställningsform) och vilka förfaringsåtaganden arbetsgivaren har gentemot den enskilde anställdes fackförening.
- Vi har väl också fått uppleva hur man kan kringgå LAS. Den lagen verkar vara gjord av stormaskigt fisknät! Ett anställningsavtal skall visst gälla tillsvidare om inget annat avtalas. Grunden för LAS är alltid tillsvidare anställning, vilket innebär att om arbetstagaren inte fått något anställningsavtal inom en månad så gäller enligt LAS anställd tillsvidare. Om du är anställd tillsvidare så måste arbetsgivaren alltid ange saklig grund om han vill bli av med en arbetare. Den sakliga grunden kan bara grundas i personliga skäl eller arbetsbrist. För att arbetsgivaren skall säga upp en arbetstagare pga av till exempel arbetsbrist, där arbetsgivaren måste ange skälen för arbetsbristen, måste arbetsgivaren upprätta en turordningslista. En sådan kan uppenbarligen se ut lite hur som helst. En arbetstagare som sägs upp pga av arbetsbrist har alltid förtur till återanställning (förtursrätt) i arbetsgivarens verksamhet efter 12 månaders anställningstid om denne utlyser nya tjänster.
- Tro dä! Det kommer aldrig att hända. Där kommer timanställda in i bilden. Man utlyser inga nya tjänster man fyller på med timanställda istället.
- Sedan undrar jag hur en arbetstagare skall kunna kolla huruvida arbetsgivaren utlyser nya tjänster efter att ha uppgett arbetsbrist. Kommer man på arbetsgivaren med att utlysa nya tjänster så har man bevis på att denne har brutit mot företrädesrätten till återanställning. Det är rätt så populärt för arbetsgivare att använda sig av begreppet arbetsbrist.
- Men det som ligger i tiden är  väl ändå missbruket av olika typer av visstidsanställningar som egentligen är undantag i LAS. Detta sker tillsammans med kollektivavtalsslutande fackföreningar. Enligt LAS så får man i undantag anställa arbetstagare på tidsbegränsad anställning, säsongsanställning, provanställning, överenskommen visstidsanställning samt ”timanställning”. Dagens arbetsmarknad missbrukar ständigt dessa anställningar för att få en mer lojal och ”tyst” arbetarskara som fogar sig för arbetsgivarens godtycke. Enligt LAS så får ”timanställningen”, den mest osäkra anställningsformen, enbart tecknas när arbetsgivaren har en ”tillfällig arbetsanhopning”. Oftast brukar arbetsgivaren missbruka detta genom att anställa arbetstagare på ”timmar” som är schemalagda. Detta är ett missbruka av anställningsformen. Går man på schema så kan man ej vara ”timanställd”. Dessutom skall arbetsgivaren alltid ange för vem man vikarierar för och att vikariatet går ut när den frånvarande arbetstagaren återkommer i tjänst. På anställningspappret står det t ex intermittent anställd. Den anställningsformen finns nog inte ens i avtalstexten.
- Men hur länge kan jag vara timanställd?
- I resten av Ditt liv! Och jag har ännu inte hört att Kommunal eller Transport reagerat på detta missbruk ännu! Ändå klagas det på sina håll att det skulle vara brist på bussförare, fast skånska bussbolag behöver bussförare som accepterar timanställning. Det är väl därför det är brist kan man gissa.
- Nu skall vi på det matematiska. Det anmäldes 21 lediga bussjobb och samtidigt fanns det 55 helt arbetslösa förare. För de timanställda förarna har det blivit svårare. De skärpta reglerna för deltidsarbetslösa gör att de förlorar sin a-kassa efter 75 dagar och tvingas då välja att antingen vara helt arbetslösa, att söka sig något annat eller att jobba kvar som timanställda utan a-kassa med en ojämn och låg inkomst. Då gäller det att de bussbolag som vill hitta förare kan erbjuda bättre villkor. I Danmark tjänar en bussförare otroligt mycket mer och har oftast en fast anställning. Trots detta envisas de svenska bussföretagen med att inte säga att ”Du får en fast anställning imorgon” - utan att det hela tiden handlar om timanställningar, konstaterar den biträdande enhetschef på Veolia.
- Och inte påverkar de skärpta reglerna i a-kassan ett dyft heller. Den smällen får förarna ta och inte arbetsgivaren. AF i Skåne planerar dessutom att förse den Skånska arbetsmarknaden med 160 nyutbildade bussförare. Pris per förare är cirka 60.000:-- och om man gångar detta med 160 så blir prislappen 9,6 onödiga miljoner för att förse området med fler timanställda. AF i Skåne låter nu regelbundet arbetssökande studera för att ta busskörkort. Något man nog borde ifrågasätta.
- Kommunal är medvetna om problematiken när det gäller timanställda, men gör inget åt det. Vissa tror att AF i Skåne utbildar bussförare bara för att få snygga siffror och det ligger nog nått i det.
- Hur som haver är detta med "svartfötter" som kallas timanställda en styggelse för branschen.