Fredag 2006-02-24

KOLLEKTIVTRAFIK

En av våra bussar fick väja för plogbilen i Hillared och fick ta diket till hjälp. Bärgning krävdes, men bussen oskadd. På grund av snön, dålig plogbredd blir vägarna mycket smalare än de annars skulle vara och det går ibland inte att mötas med två stora fordon.

Var snälla och glöm aldrig lasta ur gods ur bussen - det kan sluta med att Västtrafik tar ut vite av BL och det drabbar oss själva i sista ändan. Det är inte kul.

Väglaget genom Aplared och Hillared är rent ut sagt uselt och det är snart dags att vägra köra genom de vägarna innan det händer nägot allvarligt. Väghållarna tycks oförmögna att göra vägarna farbara. Det är isigt, ingen sand eller flis och mycket ojämt underlag som skakar sönder buss, förare och passagerare. Det är dåligt att inte kunna hålla bättre skick på vägar där det går kollektivtrafik och det är tydligt att kommunerna inte prioriterar den trafikens framkomlighet. Skolbarn skall åka till skolan på isiga vägar i linjebussar utan bälten - dubbelmoral!

Passagerares uppfattning om vad som är en returresa varierar oavsett vad reglerna säger - dålig info från Västtrafik.

Turistbussar blockerar linjebusshållplatser vid Borås Resecentrum och tar upp plats vid Svenljunga Station.

Gamla "Betta" är det rejält drag i - den bussen kan man åka dit för en rejäl fortkörning om man inte passar sig. Stypningen funkar inte på den.

Det är ett oskick när passagerare gömmer sig i väntkuren/vindskyddet utan att meddela om man vill åka med eller väntar på annan buss. Dom som använder vindskyddet som väntplats för att bli hämtad av privatbil är ännu värre otyg. Tyvärr förekommer detta en hel del.

Som vanligt har vi problem med felparkerade bilar vid Moga Fritid och tyvärr får vi inte flytta på dem med bussen - fast det är en frestande tanke.

Funderat på dubbla budskap när det gäller förarsäkerhet. Det är ju mycket snack om kameror i bussarna framöver men likafullt släpper BL ut bussar där den vanliga kommunikationsradion inte fungerar och inte heller larmfunktionen. Detta är tydligen helt OK fast bussen är felanmäld ett antal gånger vid detta laget. Dock ingen reaktion ännu. Trafikchefen som är tillsagd på telefon har inte reagerat och inte heller verkstadschefen. Sånt är livet på BL.

Önskemål har framförts från kommunen att Västtrafik skall renovera vänthallen i Svenljunga och koppla ihop den med Bussgodset. Om det låter sig göras får vi väl se vad det lider.

Ryckig körning leder till fler olyckor

EN DOKTORAND VID Uppsala universitet har utvecklat en teori och en mätmetod för att kunna förutsäga olycksinblandning i trafiken. Mellan 2001 och 2004 har han testat bussförare i Uppsala. Genom att mäta hastighetsförändringarna (accelerationsbeteendet) under körning kan han förutsäga risken för bussförare att orsaka olyckor. Genom ett automatiskt system kan föraren få en varning om att ändra körstil. Ändrar han sig inte går signalen till trafikledningen, som tar kontakt med föraren. Metoden kan också användas för löpande övervakning av anställda vid transportföretag. Det krävs dock mer forskning och utveckling, säger doktoranden, som ska försvara sin avhandling i morgon, den 21 februari 2006. Vad blir nästa steg ett "automatiskt system" i var bil för löpande övervakning? Vi närmar oss allt mer ett övervakningssamhälle. Storebror ser allt mer ...

Hälsa inte tillbaka, busschaufförer!

Ytterligare tanke kring busschaufförerna: Alltså vi resenärer ska ju hälsa på dem. En morsning för att visa respekt. Vi måste bara få dem att förstå att de inte behöver hälsa tillbaka.

Var snäll mot busschaufförerna!

Fredrik Virtanen uppmanar folk att sluta hälsa på busschaufförer. Som gammal busschaffis ställer jag mig genast i försvarsställning. Självklart finns det sura, tråkiga chaffisar. Det finns såna människor inom alla yrken. Men för min del hände det mycket oftare att jag trevligt sa "Hej" än att folk sa det till mig. Allt för många SER inte busschauffören. De verkar inte förstå att det faktiskt sitter en människa av kött och blod bakom ratten. Vissa tittar inte ens på busschauffören. Och av de som gör det är det många som tittar på en med en tom blick. Man behandlar andra som man själv blir behandlad heter det som bekant. Därför kan busschauffören ofta upplevas som butter. Man kan i och för sig invända att det ska vara busschauffören som ska vara trevlig först. Det har jag ofta försökt med. Men det är inte så kul att vara trevlig och säga hej, när man sällan får någonting tillbaka. När det väl är någon som är trevlig, händer det ibland att man inte är beredd och hinner säga hej eller nåt tillbaka, eftersom man blir så överrumplad. Folk förväntar sig inte heller att man ska vara allt för trevlig. Är man för glad tror ju folk att man är full... Nej, det är ofta ett otacksamt jobb att vara busschaufför, vilket Filip Hammar och Fredrik Wikingsson har insett. I deras utmärkta, roliga bok "Två nötcreme och en moviebox - hisnande generaliseringar om vår uppväxt i DDR-Sverige" skriver de: "Det är svårt att tänka sig ett otacksammare yrke än att jobba som mattant. Det skulle vara busschaufför, då. Båda de här jobben går ut på att i möjligaste mån avvärja katastrofer, utan att utföra någonting som man rimligen kan berömmas för. Ingen säger åt en busschaufför att han kört jävligt bra just den här dagen. Han löper däremot stor risk att få skäll för att han är sen, kör för långsamt, kör för ryckigt och så vidare." Ett lysande undantag till dessa otacksamma trafikanter (eller "gamar" som de ibland kallas) är Cissan. Hon är en av få som förstått att busschaufförer är yrkesutövare som förtjänar uppskattning. Alla borde någon gång testa på att jobba som busschaufför eller något annat yrke där man inte får så mycket uppskattning. Det ger nog en viss ödmjukhet. Men då menar jag inte att bara testa på för en dag (som när man t.ex. har sett populistiska politiker snabbtesta att vända hamburgare under några timmar för att få lite goodwill). Utan testa på på riktigt. Sedan spelar det också in att jobbet ibland är stressigt - då är man inte alltid på sitt soligaste humör. En annan sak som påverkar är arbetstiderna, som inte är de roligaste. Jag har jobbat alla tider på dygnet som busschaufför. För det mesta jobbade jag antingen uttjänst eller delat. Uttjänst innebär att man plockar ut bussen från garaget mellan ca 04.30 och 06.30. Delat innebär att man jobbar i delade pass på dagen. Det första passet kan vara mellan t.ex. 04.52-07.47. Sedan är du ledig mitt på dagen och jobbar kanske nästa pass 12.40-17.34. Kan säga att för mig som nattmänniska var det inte idealiskt att börja jobba i svinottan (eller snarare natten). Det satte också sina spår på humöret ibland. Man vet att man sovit för lite när man sitter och biter sig själv i kinden för att inte blunda... Nu finns det förstås en del fördelar med att köra buss också, det var inte BARA av bekvämlighet som jag jobbade med det i fem år. Men fördelarna tar vi en annan gång.
Detta har jag "snott" från webben för jag tyckte den var så träffsäker och som ett bevis på att vi inte är ensamma med våra funderingar.

Att kritisera någons blogg, till att börja, med är trams. Vad får man kritisera då? TV-program? Böcker? Sura busschaufförer?
Min ångestgarderob är välfylld, och i den ryms även flygresor och dödsolyckor med berusade busschaufförer...

Bussresa innebär negativt tänkande och dömande av andra människor. Oftast av personer som går på bussen vid skolan. Jag brukar fundera över om deras utseende kan ha med deras uppförande att göra. Jag brukar alltid sitta och studera dem in i detalj, vilja bitchslapa dem till bättre människor. Jag glor på.. Den osäkra killen som är tanig och klen som blir buttad av ännu en osäker kille, som spelar kool genom att trycka ner andra. Den blyga, ganska fula tjejen som man vill ge en bitchslap och skrika åt att sluta stirra ner på sina fötter och börja ta för sig. De två tjejpolarna som ser exakt likadana ut som är jävligt tuffa när de är tillsammans, men fega och blyga när den enda går av bussen och den andra lämnas kvar ensam. De två töntiga killarna som har fula kläder, men är polers och verkar digga livet ändå. Den töntiga killen som tydligen skaffat sig hörlurar. Den koola killen som stirrar elakt på alla och känner sig kool. Den snygga tjejen med svart och blont hår som tror att hon är bättre än alla andra på bussen, som skriver blogg om det och är självupptagen.
Det värsta som kan hända under en bussresa är följande: -Batteriet i mp3spelaren tar slut. Du måste lyssna på allas prat, skratt, hysteri och sociala umgänge. Du måste gå till skolan (eller vart du nu ska) utan musik. -En person som stinker svett sätter sig brevid dig (eller bara i närheten), så du måste andas genom munnen och kämpa för att inte spy. -Skrikande småbarn. -Fjortisar som stirrar på dig och synar dig från topp till tå. -Busschaufförer som kör långsamt och pratar med någon medresenär (saktar ner tempot ytterligare). Om inget av detta händer, och det är lagomt fullt på bussen, är bussresande jävligt soft.

ÖVRIGT

Kom aldrig in på Silkroad idag - gav upp efter cirka 15 försök. Trist.
Dotter på visit i tre dagar förra helgen.
Skall köra kväll/natt lördag & söndag - inte så kul en lönehelg.
Bytt kod på några kort till TP 5000.
Pillat med datorer.

FUNDERING

Undrar vem som satte idéer i huvudet på den där (S)-märka stackaren som jobbade på partihögkvarteret i Stockholm? Han satt ju och gjorde analyser av opinionsläget och såg att det kanske inte var så bra. Tror knappast att alla omkring honom var totalt ovetande, kaffebordssnacket har nog gett en hel del info till de närmsta kompisarna - men endast han fick sparken på dagen. Hummmm. Vem vet vad man spånade på runt fikabordet?


Åter till hemsidan

Brev till mig