Bo: Idag är det nästan en prestation att lyckas undvika allt skriveri och Radio/TV om 9-11.
Roy: Att USA vill hålla minnet levande är deras rättighet. Jag minns inte att vi gör någon större affär av mordet på Olof Palme eller Estonia-katastrofen.
Bo: Frågan är hur mycket som är ren politik och som egentligen inte har ett dugg att göra med händelsen? Man behåller landet enat med hjälp av yttre fiender och kan dessutom bibehålla utökade befogenheter som kränker de mänskliga rättigheterna. Dessutom behöver man kunna motivera de jättelika militärutgifterna.
Roy: Det ligger något i Din gissning. Läste någonstans att genomsnittsamerikanen inte litar ett dyft på landets ledning och det speglas också i valdeltagandet.
Landet är knappast demokratiskt utan styrs av landets rikaste familjer.
Bo: Nu hade jag något helt annat jag funderar på. Jag tänker så här: Hur mycket stöd man kan kräva som handikappad av stat och kommun? Vi behöver hjälp-medel och viss ombyggnad för att Inga skall kunna ta sig ut ur huset utan hjälp. Som det är nu är hon fånge i huset och rör sig med rollator. Hon kan t ex inte ta sig ut i skog och mark för att plocka svamp. Hon kommer inte ens i närheten av skog och mark.
Roy: Jag minns att vi försökte med hennes rullstol, men det gick inget vidare. Cykelhjulen är för smala och skar ner på skogsvägarna. De små framhjulen försvann någonstans, oklart var, men under mark befann de sig.
Bo: Vi får väl fortsätta att bearbeta kommunen och hoppas att det går vägen så småningom.
Det är knappast kul för henne att vara hänvisad till passivt TV-tittande all vaken tid.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar