Fredag 2006-03-31

Officiellt Språk

Svenska är inte officiellt språk i Sverige, däremot är fem minoritetsspråk officiella. Det absurda är att Engelska håller på att bli officiellt språk i alla viktiga sammanhang. Högre undervisning sker på engelska, företag har engelska som internspråk. Även lägre undervisning sker delvis på engelska numera. Massor av reklaminslag i TV är helt på engelska.

Service på landsbygden

Att en levande landsbygd behöver service värd namnet förstår nog var och en. Den verkligheten råder dock inte i verkligheten. Landsbygdsutvecklarna jobbar i motvind eftersom alla tunga funktioner drar sig bort från landsbygden. Telefoner, El, Bredband, Banker, Post, Vägservice, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Polis och många fler har sedan länge övergivit landsbygden och medelstora orter. Kollektivtrafiken har också övergivit landsbygden och prioriterar stenhårt större städer.
Regeringen håller tydligen på att ytterligare avveckla landsbygden. Denna gång är det Djurrättsaktivisterna på Djurskyddsmyndigheten som förmått regeringen att ändra i djurskyddslagen. Det mesta är helt Okey, men vissa regler skjuter snett och fyller ingen vettig funktion annat än att ta bort näringsverksamhet på landsbygden.
Men frågan är om vi ens behöver en landsbygd? Den bara kostar en massa onödiga pengar och ger inget ekonomisk tillbaka.
Vartannat år hålls så kallad Landsbyggdsriksdag - men inte på landsbygden (där finns inte möjlighet att hysa deltagarna längre) utan i städer. Här sitter medlemmar av byalag och fattar beslut som Regering och Riksdag "skiter i". Just nu står infrastuktur på agendan - men Vägverket har inte pengar ens till det större vägnätet och då hamnar vägnätet på landsbygden inte ens med på listan över kommande projekt.

Ett gott liv

Ett nytt slagord som egentligen inte står för något lanseras flitigt av diverse kommunder. Byalagen är bakdörren till detta goda liv sägs det. Byalagen företräder föreningslivet på de små orterna och arbetar - sägs det - efter en gemensam utvecklingsplan. Byalaget är "dörren in" till ortens naturliga kontaktyta med kommunen. Som regel finns det dock aldrig några pengar till att genomföra nödvändiga förändringar så det blir bara mycket snack i liten verkstad.
Även lilla Sjötofta, med sitt krympande befolkningsunderlag, har ett byalag. På agendan står ytterligare förbättringa i Sjötofta Centrum. Slutmålet är en god trivsel och gemenskap i samhället och att samhället skall få leva kvar med den service som finns idag. Man har alltså gett upp målet att få en bättre servicenivå. Visserligen stannar några få ungdomar kvar, men den stora majoriteten lämnar samhället för att inte återvända, vilket innebär att innevånarantalet ständigt sjunker samtidigt med servicenivån. Skolan håller nu på med att bussa elever till Ambjörnarp och det står väl inte länge på förrän skolan blir ett minne blott. Bank, Post, Bilverkstad med tankservie och liknande lyser med sin frånvaro. Bageri och andra typer av butiker existerar inte, frisör, nagelvård och annat saknas sedan många, många år. Kiosk finns inte - någon form av matställe (pizza, china, korv) saknas. En turist som besöker Sjötofta hittar inte ens en telefonkiosk. Man åker till Fagerås i maj och tittar på påskliljor, kanske tar en svängom på Sjötofta Fritid och sticker igen. Det finns ingenstans att bo. Skall samhället utvecklas får man inte acceptera nuvarade nivå. Det behövs ett utökat näringsliv som ger arbetstillfällen och utökad service och nya bostäder om samhället skall växa.

Åter till hemsidan

Brev till mig

Fredag 2006-03-31

Officiellt Språk

Svenska är inte officiellt språk i Sverige, däremot är fem minoritetsspråk officiella. Det absurda är att Engelska håller på att bli officiellt språk i alla viktiga sammanhang. Högre undervisning sker på engelska, företag har engelska som internspråk. Även lägre undervisning sker delvis på engelska numera. Massor av reklaminslag i TV är helt på engelska.

Service på landsbygden

Att en levande landsbygd behöver service värd namnet förstår nog var och en. Den verkligheten råder dock inte i verkligheten. Landsbygdsutvecklarna jobbar i motvind eftersom alla tunga funktioner drar sig bort från landsbygden. Telefoner, El, Bredband, Banker, Post, Vägservice, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Polis och många fler har sedan länge övergivit landsbygden och medelstora orter. Kollektivtrafiken har också övergivit landsbygden och prioriterar stenhårt större städer.
Regeringen håller tydligen på att ytterligare avveckla landsbygden. Denna gång är det Djurrättsaktivisterna på Djurskyddsmyndigheten som förmått regeringen att ändra i djurskyddslagen. Det mesta är helt Okey, men vissa regler skjuter snett och fyller ingen vettig funktion annat än att ta bort näringsverksamhet på landsbygden.
Men frågan är om vi ens behöver en landsbygd? Den bara kostar en massa onödiga pengar och ger inget ekonomisk tillbaka.
Vartannat år hålls så kallad Landsbyggdsriksdag - men inte på landsbygden (där finns inte möjlighet att hysa deltagarna längre) utan i städer. Här sitter medlemmar av byalag och fattar beslut som Regering och Riksdag "skiter i". Just nu står infrastuktur på agendan - men Vägverket har inte pengar ens till det större vägnätet och då hamnar vägnätet på landsbygden inte ens med på listan över kommande projekt.

Ett gott liv

Ett nytt slagord som egentligen inte står för något lanseras flitigt av diverse kommunder. Byalagen är bakdörren till detta goda liv sägs det. Byalagen företräder föreningslivet på de små orterna och arbetar - sägs det - efter en gemensam utvecklingsplan. Byalaget är "dörren in" till ortens naturliga kontaktyta med kommunen. Som regel finns det dock aldrig några pengar till att genomföra nödvändiga förändringar så det blir bara mycket snack i liten verkstad.
Även lilla Sjötofta, med sitt krympande befolkningsunderlag, har ett byalag. På agendan står ytterligare förbättringa i Sjötofta Centrum. Slutmålet är en god trivsel och gemenskap i samhället och att samhället skall få leva kvar med den service som finns idag. Man har alltså gett upp målet att få en bättre servicenivå. Visserligen stannar några få ungdomar kvar, men den stora majoriteten lämnar samhället för att inte återvända, vilket innebär att innevånarantalet ständigt sjunker samtidigt med servicenivån. Skolan håller nu på med att bussa elever till Ambjörnarp och det står väl inte länge på förrän skolan blir ett minne blott. Bank, Post, Bilverkstad med tankservie och liknande lyser med sin frånvaro. Bageri och andra typer av butiker existerar inte, frisör, nagelvård och annat saknas sedan många, många år. Kiosk finns inte - någon form av matställe (pizza, china, korv) saknas. En turist som besöker Sjötofta hittar inte ens en telefonkiosk. Man åker till Fagerås i maj och tittar på påskliljor, kanske tar en svängom på Sjötofta Fritid och sticker igen. Det finns ingenstans att bo. Skall samhället utvecklas får man inte acceptera nuvarade nivå. Det behövs ett utökat näringsliv som ger arbetstillfällen och utökad service och nya bostäder om samhället skall växa.

Åter till hemsidan

Brev till mig

Fredag 2006-03-31

Officiellt Språk

Svenska är inte officiellt språk i Sverige, däremot är fem minoritetsspråk officiella. Det absurda är att Engelska håller på att bli officiellt språk i alla viktiga sammanhang. Högre undervisning sker på engelska, företag har engelska som internspråk. Även lägre undervisning sker delvis på engelska numera. Massor av reklaminslag i TV är helt på engelska.

Service på landsbygden

Att en levande landsbygd behöver service värd namnet förstår nog var och en. Den verkligheten råder dock inte i verkligheten. Landsbygdsutvecklarna jobbar i motvind eftersom alla tunga funktioner drar sig bort från landsbygden. Telefoner, El, Bredband, Banker, Post, Vägservice, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Polis och många fler har sedan länge övergivit landsbygden och medelstora orter. Kollektivtrafiken har också övergivit landsbygden och prioriterar stenhårt större städer.
Regeringen håller tydligen på att ytterligare avveckla landsbygden. Denna gång är det Djurrättsaktivisterna på Djurskyddsmyndigheten som förmått regeringen att ändra i djurskyddslagen. Det mesta är helt Okey, men vissa regler skjuter snett och fyller ingen vettig funktion annat än att ta bort näringsverksamhet på landsbygden.
Men frågan är om vi ens behöver en landsbygd? Den bara kostar en massa onödiga pengar och ger inget ekonomisk tillbaka.
Vartannat år hålls så kallad Landsbyggdsriksdag - men inte på landsbygden (där finns inte möjlighet att hysa deltagarna längre) utan i städer. Här sitter medlemmar av byalag och fattar beslut som Regering och Riksdag "skiter i". Just nu står infrastuktur på agendan - men Vägverket har inte pengar ens till det större vägnätet och då hamnar vägnätet på landsbygden inte ens med på listan över kommande projekt.

Ett gott liv

Ett nytt slagord som egentligen inte står för något lanseras flitigt av diverse kommunder. Byalagen är bakdörren till detta goda liv sägs det. Byalagen företräder föreningslivet på de små orterna och arbetar - sägs det - efter en gemensam utvecklingsplan. Byalaget är "dörren in" till ortens naturliga kontaktyta med kommunen. Som regel finns det dock aldrig några pengar till att genomföra nödvändiga förändringar så det blir bara mycket snack i liten verkstad.
Även lilla Sjötofta, med sitt krympande befolkningsunderlag, har ett byalag. På agendan står ytterligare förbättringa i Sjötofta Centrum. Slutmålet är en god trivsel och gemenskap i samhället och att samhället skall få leva kvar med den service som finns idag. Man har alltså gett upp målet att få en bättre servicenivå. Visserligen stannar några få ungdomar kvar, men den stora majoriteten lämnar samhället för att inte återvända, vilket innebär att innevånarantalet ständigt sjunker samtidigt med servicenivån. Skolan håller nu på med att bussa elever till Ambjörnarp och det står väl inte länge på förrän skolan blir ett minne blott. Bank, Post, Bilverkstad med tankservie och liknande lyser med sin frånvaro. Bageri och andra typer av butiker existerar inte, frisör, nagelvård och annat saknas sedan många, många år. Kiosk finns inte - någon form av matställe (pizza, china, korv) saknas. En turist som besöker Sjötofta hittar inte ens en telefonkiosk. Man åker till Fagerås i maj och tittar på påskliljor, kanske tar en svängom på Sjötofta Fritid och sticker igen. Det finns ingenstans att bo. Skall samhället utvecklas får man inte acceptera nuvarade nivå. Det behövs ett utökat näringsliv som ger arbetstillfällen och utökad service och nya bostäder om samhället skall växa.

Åter till hemsidan

Brev till mig